Halloj.

Dagarna flyter på. Letar just nu efter en ny lägenhet, ska flytta till större så Lucas kan få ett eget rum. Så om någon vet någon som vill ha en lägenhet i Arnäsvall på 37 kvadratmeter så får ni gärna höra av er till mig!
Jag försöker även sälja mitt Wii + tillbehör så vet ni någon som är intresserad utav det så får ni gärna höra av er också!

Annars då, ja just nu är det Mattias vecka och jag försöker överleva vardagen typ. Har hamnat efter så sjukt mycket i skolan att jag knappt inte orkar ta tag i det. Vill hoppa av men ändå inte, så ska försöka kämpa lite till. Lov nästa vecka iallafall vilket känns sjukt skönt, plus att jag har Lucas så jag får mysa extra mycket med min gofis! Jag vet inte riktigt, men har tappat alla krafter till att orka bry mig, men dom återkommer snart hoppas jag för det behövs! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om, det händer inte så mycket i mitt liv direkt, förutom försöka överleva skolan och mysa med min lilla pojk.

Just nu sitter jag bara och lyssnar på musik, har ont i huvudet (vilket är väldigt ovanligt för att vara jag.) Äter lite bilar och dricker lite cola för att få mig själv att känna mig lite bättre, haha! Emo här kan jag ju lova. Skulle behöva noppra ögonbrynen men har inte riktigt orkat tagit tag i det, men är nästan ett måste då dom är för buskig nu. A jobbar dessutom kväll så inte får jag någon uppmuntran där heller..

nej tror jag ska göra något vettigare än att sitta här och slöa.

Det sägs att om du letar efter lyckan kommer den inte, utan du måste låta den komma till dig för att verkligen förstå att du är lycklig. Men hur ska jag då hitta lyckan om jag inte letar efter den? För letar ingen efter lyckan så kan den ju inte bara komma för ingen letar ju efter den. Jag letar nog för hårt efter lyckan, efter kärleken, vilket jag gjort så länge jag kan minnas, är det därför jag aldrig lyckas? För att jag letar för hårt? För att jag vill ha det så gärna?

Om jag tänker efter så har det aldrig varit killen som tagit första steget för mig. Jag är en typisk romantiker, älskar ljus, älskar det dom har på filmer, vill ha det dom har i filmen. Är det därför jag aldrig blir nöjd med det jag har? För att det jag är ute efter är för mycket begärt, är omöjligt, finns helt enkelt inte. Jag vill ha en kille som kommer på idén att överaska mig med att lägga ut rosblad över hela sovrummet, som tänder ett dussin ljus, som sätter på romantisk musik, som visar att jag är den enda tjejen som han vill kyssa från och med. Det är för mycket begärt, för jag har då aldrig träffat en kille som är ens hälften så romantisk. Jag träffar killar som har problem, jag dras till "bad boy". Jag vill inte ha badboy, jag vill inte ha alkoholproblem, knarkproblem eller kriminalitet i mitt liv särskillt inte i Lucas liv. Hur ska jag hitta den perfekta killen för mig? Hur ska han kunna va good enough för att få lära känna med min son? Allt kan inte vara bra i ett förhållande, det är nyttigt att bråka och tycka och tänka olika, det vet jag. Men vem jag än hittar så styper det någonstans på vägen.

Hur vet man att han är "den rätta"? Jag menar, jag vill gärna gifta mig då jag blir äldre, men då "nykär" stadiet är över, och man inte har pirret kvar, och man kan näst intill allt om personen i fråga, hur vet man då om man fortfarande är kär?

"It's like a flying bird,
look at it
and you see freedom.
But if you really search for it
you found so much more
and suddenly you're not so sure anymore."

Bara för att jag känner mig lite extra snygg idag så bjuppar jag på ett inlägg!

hmm vad har hänt sen sist. Jadu inte mycket kan jag nog få påstå. Skolan rullar på, är sjukt less på skiten men kämpar på för fullt. Försover mig hit och dit pga att jag inte kan vakna av väckaren även fast jag har telefonen 3 milimeter från örat. Vilket fall så köpte jag en locktång idag, en sådan som gör vågiga lockar (eller vad man nu kallar det) så jag har lockat mitt hår ikväll i brist på annat och kan inget annat än att skryta om att det blev skit snyggt! Så just nu sitter jag och är lite små kär i mig själv, eller i mitt hår iallafall.

Lucas är hos sin far denna vecka. Då M kom och hämtade honom i söndags så hade lillskiten feber så hoppas det har gått över så han kan busa med far sin och mycket annat. Jag är iallafall förskyld och har en hosta som är långt ifrån mysig. Annars i veckan vet jag inte vad som händer, kanske utgång kanske inte vi får se. Mitt liv är inte så roligt, det är bara skola och ja skola typ. Bästa veckorna är då jag har Lucas som dessutom lärde sig säga pippi förra veckan. Ska försöka ladda upp ett videoklipp på honom, fast det får föresten bli nästa vecka då mitt internet suger och vi ska bo hos mamma nästa vecka för att vara barnvakt åt mina systrar eller ja åtminstonde en utav dom.

Föresten så gick ju min Iphone sönder förra veckan, vette tusan vad som hände med den men skärmen la bara av och ville inte som jag ville. Så jag har nu köpt en sonyericsson xperia någonting typ, haha. Allafall nu ska jag sluta babbla och göra någonting annat.

Min pappa får jämt mig att gråta.

Även fast jag näst intill aldrig träffar honom, eller bara hör utav honom då jag fyller år eller liknande så kan börja gråta bara utav att han kommer upp på tal. Han är ett jäkligt känsligt ämne och att han valde livet som han valde kommer alltid att göra ont. Det kommer aldrig att läka helt enkelt. Såja, det är bara att leva med det.

Min familj får mig att må bättre.
Musik får mig att må bättre, finns ingen bättre psykolog.
Mina vänner får mig att må bättre.
Mat får mig att må bättre, haha!

Men alla dessa kan få mig att må bättre i vissa fall, det beror på vad det handlar om.
Men någon som kan få mig att må bättre i alla lägen är såklart Lucas.
Han får mig att glömma alla bekymmer, som om dom aldrig finns ens.

då väljer jag ögonblicket jag fick veta att jag var gravid.

Jag hade egentligen inga symtomer (stavning?) på att jag var gravid, utan jag bara som kände det på mig. Samtidigt som jag tyckte att det måste ju vara omöjligt då jag gick på p-piller. Allafall, jag gick till ungdomsmottagningen,. Jag fick en sticka och gick in på toan och kissade i en mugg, gick tillbaka till rummet där barnmorskan eller vad dom kallas för satt. Vi kollade på stickan och jag var inte gravid. Vi satt och pratade ett tag och hon frågade mig om jag tänkt på vad jag skulle gjort om jag vore gravid, skulle jag behålla det eller skulle jag inte? Medans vi satt och pratade så kollade vi på stickan lite nu och då, då hon plötsligt säger:

- Är det jag som ser fel eller är det två röda streck där?

Jag tittade och tvekade lite men svarade:

- nja det ser ut som så men kan ju bara vara en inbillning eftersom vi suttit och kollade på det ett tag nu.

Bestämde oss för att jag skulle komma tillbaka om vecka och göra ett nytt test och se om det där "strecket" blivit tydligare eller om det bara var en inbillning. Dagarna gick, jag sa ingenting till Mattias om det, tänkte det kunde likagärna vänta en vecka eftersom att jag ändå inte visste helt säkert. Den 5 november 2008 så tog jag andra testet och stickan visade två röda streck. Shit, jag var gravid. Dagen efter så fyllde jag 16 år, på min födelsedag 5 min innan Mattias buss gick så berättade jag för honom att jag var gravid. Hade inget annat tillfälle att berätta det då det var folk hos mig hela tiden och jag ville inte säga det genom telefon. Jag kom ihåg att hela han blev stel, vi blev tysta och kollade bara ner på marken. Bussen kom, han pussade mig hejdå och sedan ringde han mig då han kommit hem och sa att det lutade mest för honom att behålla det än att ta bort det och där började våran resa som föräldrar.



lillbubbas nykläckt.




lillbubbas 1 år & 5 månader

Någonting som upprör mig är

- barnmisshandel
- Människor som vägrar inse sanningen.
- Folk som säger "jag vet hur det är" när dom egentligen inte har någon aning.
- Psykologer
- djurmisshandel eller ja misshandel överhuvudtaget


Ja det finns så mycket som upprör mig där har ni lite smakprov.

eftersom jag ligger efter med listan till mx, så gör jag listan nu fast på tidsinställda inlägg som kommer komma upp under idag och imorgon.

Hm den här månaden. Ja jag har inte så mycket planerat denna månad, förutom att gå i skola och vara med Lucas och kompisar och ja det gamla vanliga. Ska även ta tag i att framkalla kort på Lucas och skicka några till min farmor osv, men jag lyckas alltid dra ut på det av någon anledning? Inte direkt så att det är jobbigt. Skulle även vilja fara och kolla på idiolerna den 29:e men jag vet inte riktigt om det finns pengar till det, ska köpa mycket nya kläder till Lucas då hans börjar bli på gränsen till för små. Men skulle vara grymt att se Jay live, han röst ger en hörselorgasm om du frågar mig. Ska försöka ordna det där på något sätt då man inte får den möjligheten varje dag. Annars händer det inte så mycket mer i mitt roliga liv, hehe.

jag hatar morgon.

Jag vaknar nämligen inte av alarm längre, även fast telefonen ligger en milimeter från mitt öra. Lucas vaknar inte heller, så det slutade med att vi vaknade klockan halv 10 idag. Bra jobbat! Lucas var även vaken ett tag inatt och var hur pigg som helst.

Aja vi stannade hemma iallafall eftersom det gav inte så mycket för att att bege oss till skola/dagmamma. Jag har socmöte klockan 16.00 och är faktiskt en aning nervös över vad dom har att säga. Har varit borta rätt mycket från skolan pga att Lucas varit sjuk osv. Det mesta är ju faktiskt sjuktanmält så egentligen kan dom ju inte klaga, inte mitt fel att Lucas blir sjuk. Men ja man vet aldrig med dom. Min bror ska iallafall vara barnvakt åt Lucas så han slipper vara med på ett tråkigt möte, haha. Plus att mötet är precis vid middagstid och jag gillar inte att han ska äta allt försent.

Annars då, har varit hemma sen i tisdag, för jag började må skit. Mådde illa, kallsvettades, ont i kroppen osv. Fick även lov att be min bror hämta Lucas och vara barnvakt för jag orkade inte göra någonting utan låg bara helt död på soffan. Tror även Lucas märkte att jag inte mådde så bra, medans jag låg där död på soffan så sprang han omkring och lekte fast kom till mig och gav mig en kram lite nu och då. Även då min bror kom och hade klätt på honom ytterkläderna så kom han till mig, gav mig en kram sen gick att till Tobbe och vinkade hejdå till mig. Min lilla sötnöt.

Det var som nu också, då han skulle sova. Hade lagt honom på min säng för jag skulle fixa iordning hans. Så ser jag hur mysig han är så jag bestämde mig för att lägga mig brevid honom och vet ni vad han gör? Han lägger armarna omkring min hals, kramar om mig och somnar så. Jag höll på dö, mitt hjärta smälte och jag ville inte gå därifrån men fick lov för att ta hand om lite stök och så.

Jaja, jag sitter fortfarande i nattlinne så ska väl ta och göra någonting åt det, annat än möte lär det inte hända så mycket mer, förutom att A kommer att komma lite senare. Hoppas ni har en bra torsdag.

det finns dagar då du tänker lite extra, andra dagar du kanske inte ens tänker alls.
Idag är en dag för mig då jag tänker lite extra.
så nu tänkte jag dela med mig av mina tankar.

Många har sina åsikter som alltid inte är på samma nivå.


Att ge godis till sitt barn - Jag ser inget fel med att ge godis till sitt barn. Huvudsaken är att man har en regel till det och ser till att dom kanske inte äter det direkt varje dag eller så. Jag har den regel på Lucas att han får äta lite chips på fredagar och godis på lördagar. Är det något fel på det? Nej det tycker inte jag, sen vad någon annan tycker bryr jag mig faktiskt inte om. Jag borstar tänderna på Lucas kväll som morgon så inget fel med det.


Coca Cola/Fanta/Sprite/Saft whatever - Samma här, Lucas får dricka både fredag och lördag. Inte under hela dagarna utan lite till maten och sedan lite på kvällen. Kanske inte händer varje helg men ja det händer!

Säga jag älskar dig - någonting jag stör mig riktigt på är hur folk kan säga jag älskar dig så fort. Man känner inte personen och man har inte ens varit hos varandra och man har inte ens varit tillsammans en månad. Okej det är inte det stora i det hela jag stör mig på utan det är personen i fråga blir förfrågad hur h*n kan älska h*n och personen säger någonting i stil med: Jag vet inte, det blev bara så eller be mig inte förklara för jag vet inte ens själv osv. WTF?!?! Kan man inte ens förklara vad man älskar med person så jaadu...

Alkohol & barn - Folk säger ofta att det är fel och dricka då man har barn. Jag håller med till en viss del, jag dricker inte i min sons närhet och med dricka menar jag så att jag blir full. Men varför skulle det vara fel att dricka alkohol bara för att ha barn? I mitt fall så har jag druckit mycket på senaste tiden, men varav en av dom gångerna lämnade jag bort Lucas för att det var nyår och min syster var barnvakt. Resten av gångerna har han varit hos sin pappa, något fel med det? Nej, det tycker jag inte. Jag är fortfarande 19 år även fast jag har barn.

vänner har andra vänner - Varför har vissa problem med att andra umgås med andra man själv inte tycker om? Är personen i fråga avundsjuk då? Jag förstår inte vad det är för fel på ha andra kompisar om jag ska uttrycka mig så för det är precis så människor beter sig, blir avundsjuka så fort dom inte är med i det roliga. Man kan inte stå i centrum hela tiden och man kan inte vara alla till lags i alla lägen.

Lögner, falskhet och svek - Vet ni vad? Det är någonting som kommer följa oss hela livet. Själv så stör jag mig bara på folk säger att dom hatar det och att det är det värsta som finns. Visst, det är inte roligt då det händer dig själv, då du blir sviken, då folk ljuger för dig, då dom går bakom ryggen på dig och allt vad det är. Men då du gör det mot andra då? För alla människor gör det, mer eller mindre. Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det med att säga "nej jag ljög inte, jag drog en vit lögn" är exakt samma sak. Som när någon ringer dig och du försöker hitta på en "vit lögn" så du säger: "nämen jag håller på skita på mig så jag kan inte prata just nu" är väl enda samma sak som att du ljuger och säger: "nej, jag sa absolut inte att jag hatade dig till *****, skulle aldrig säga någonting sånt om dig bakom din rygg". Vare sig du drar en "vit lögn" eller lögn så är det ju enda en lögn, första alternativet var bara inte en så "seriös" lögn eller hur man ska uttala sig som.

Allt som händer runt omkring dig påverkar dig omedvetet på något sätt. Någonting du hör någon diskuterar om kan du ha till din fördel/nackdel någon gång i livet. Jag anser att har jag dålig ekonomi kommer mina barn få veta det, jag tänker inte ljuga för dom och säga att vi har det bra ekonomiskt för hur ska då dom lära sig värdet på pengar? Att pengar inte växer på träd. Jag tänker även vara hård mot mina barn att dom får ingenting om dom inte förtjänar det. Ber jag dom tex att dammsuga, gör sina läxor, sköta sig i skolan, inte sno saker ect men dom inte lyssnar så kommer dom få konsekvenser för det. Inte för att vara elak, utan för att dom ska lära sig och det kommer vara en stor fördel för dom senare i livet ifall dom får lära sig på en gång.

Det finns så mycket diskutioner överallt. Du kanske inte tycker likadant som jag precis skrivit och jag säger absolut inte att det är fel utav dig och det enda jag vill få fram är att: varför bryr sig alla så mycket om vad andra tycker, vad andra osv. Kör ditt eget race ifall att du tycker det passar in dig.


Det finns debatter om när man kan skaffa en kille efter ett annat förhållande och ja när ska man det? Finns det någon skriven regel om det? Jag vet inte, det enda jag vet är att jag bryr mig inte om vad folk tycker. Träffar jag en kille som jag gillar "lite för tidigt" så ja what the hell! Vad ska jag säga: Nej jag kan inte börja tycka om dig och få intresse för dig förns om två månader!" Njaa däremot i respekt mot personen i fråga kanske man inte behöver gå ut med det på en gång. Det är vad jag tycker i alla fall.

Fan vad jag babblar på, kanske lite drygt att läsa då det blir så himla långt men jag satt och kollade fisbok, medans jag funderade och tänkte och tänkte lite till och blev så sjukt sugen på att skriva lite, så vad passar inte bättre än att skriva i bloggen då jag näst intill aldrig är sugen på skriva längre, så jag passar på.


Allafall så mår jag och Lucas bra om man bortser från att han har en hosta som han spyr utav och snor som rinner som ett vattenfall men som tur är går det ju över. Han mår inte så bra utav hostan dock så vi ska stanna hemma imorgon, ringa till bvc och så och se vad vi ska göra åt saken då han har haft den här hostan ett bra tag nu och jag kan egentligen inte stanna hemma då jag missar så sjukt mycket i skolan men vad gör man inte för sin bebis. Nu ska jag fortsätta kika vidare innan jag släpar mig till sängen i hopp om att få sova hela natten fast det kan jag ju dock drömma om då han har en sådan hosta.

Hoppas ni mår bra och att livet leker!

Heej!

Opps, jag är riktig dålig bloggare. Äh jag uppdaterar då jag känner för det vettja, annars är det inge roligt.

Aja vad har hänt sen sist? Det har varit jul och massa andra roligheter. Jag är inte så stort fan av julen faktiskt. Tycker den är lite överskattad. Hade inte Lucas på julafton utan hade han på juldagen. Så kommer Mattias att ha honom på juldagen nästa år och jag på julafton. Allafall tror nog Lucas blev riktigt nöjd med sina julklappar, massa bilar och annat roligt. Han är ju så otroligt kär i bilar och allt som man kan kalla fordon.

Allafall just nu ligger han och sover och jag har haft Jessica och Robert på besök. Vi har spelat kort och snackat lite skit typ. Dom for för 45 min sedan kanske och nu sitter jag och kikar runt lite internet och ska väl snart gå och lägga mig. Fast har jäkligt svårt att sova på nätterna nu kan aldrig lägga mig innan klockan 01.00 och gör jag det så somnar jag ändå inte innan 02.00. Sjukt irriterande, iallafall då jag har Lucas. Jag vill ju vara pigg som en mört då han bestämmer sig för att kliva upp, vilket jag inte är nu för tiden. Aja det ger väl med sig kanske.

På fredag är det nyår och då ska Lucas vara med min syster. Jag har varit nykter nu dom senaste 2 åren på nyår så ska passa på att festa till det lite då min syster var snäll och tog ansvaret att vara barnvakt. Så nyårsfest letas och jag längtar!

Imorgon så ska jag och Lucas in till stan och göra lite ärenden annars så har vi inte så mycket planerat, bara mysa på som vanligt!

Ja, det var väl allt för mig denna gång. Ska försöka ta mig kraft till att fortsätta listan jag har påbörjat!

hm någonting jag ångar.

Jag ångrar att jag inte har tagit skolan på allvar, särskillt att jag inte tog högstadiet på allvar. För nu då jag vet vad jag vill bli så går det inte. Det går inte för att jag har inte tillräckligt med poäng och jag har inte pengar för att kunna betala för att bli frisör, inte så lätt att punga ut 80.000 kr bara sådär. Jag oroar mig för att jag kommer hoppa av handels med, eftersom det är egentligen ingenting jag vill hålla på med och jag har hoppat av alla andra linjer för att jag redan vet vad jag vill gå och vad jag vill bli. Men jag vill ha ett gymnasiebetyg!!

Så ni som fortfarande ha chansen till att inte leka bort högstadiet försök att ta det på allvar, för det är större allvar än vad man kan tänka sig tro. Så för eran egen skull, ta tag i det och gör det rätt!

Min favoritfödelsedag måste nog vara då jag fyllde 18 år.

Den firades först med mina släktingar/familj och sedan dagen efter med mina fina vänner och Mattias och jag hade riktigt roligt!

Idag har jag och Lucas busat på. Min syster var även hit och jag slingade håret på henne. Färgen räckte inte riktigt till allt men blev det dåligt är det ju tur att hon kan göra om det. Lucas har blivit lite krånglig på att somna om kvällarna, man har fått börja gå in flera flera gånger för att han kastar iväg tutten hela tiden, men han har väl för sig någon "rolig" period eller så. Annars idag så har jag faktiskt inte gjort så mycket, tycker det är så himla skönt att vi får jullov på tisdag, längtar såå! Kommer vara ledig 3 veckor och det behövs verkligen, fy tusan vad jag ska sova!


Nu tänkte jag berätta lite utav vad Lucas kan och ha lärt sig, tänkte ni kanske är lite intresserad.

Det han kan göra är:

- Vinka hejdå

- Äta helt själv, dessutom med skeden åt rätt håll, haha!

- dansa

. snurra runt runt

- hålla flaskan själv (fast det har han kunnat sedan han va 5 månader eller nått sånt)

- klättra upp/ner för soffan

- sätta på sig skorna själv

Det han kan säga är:

- Titta där

- där

- oj

- mamma


Det är väl det mesta jag kan komma på, min lilla pojke..

Mitt favoritminne är nog samma som dom flesta mammors.

23 Juli 2009.

Lucas Kenneth Enar Edlund föddes. 04.29 valde den mest underbaraste och finaste pojke jag någonsin skådat att titta ut till oss här på jorden. Just i detta ögonblick var allt så himla overkligt. Något jag ska göra till nästa förlossning är att filma! Kanske inte just hela händelsen men det mesta, för jag kommer inte ihåg mycket och det är tråkigt. Men det bästa är att jag kommer inte ihåg smärtan förutom att den gjorde förbannat ont och ingen man i hela världen skulle kunna få känna sig på samma typ utav smärta. Allafall, kilorna jag gick upp, bristerna jag fick, smärtan jag hade, den långa väntan. Allt var värt det, det var mer än värt. Det är ett ögonblick och ett minne jag inte kan förklara, känslan man hade den går inte att beskriva. Han är allt jag har idag och allt jag kämpar för. Han är den enda anledningen till att jag egentligen orkar med vardagen, det är för honom jag klarar av att stå rakt på mina ben.

Ännu ett tråkigt inlägg då jag inte ens kommer ihåg min första kyss, tråkigt nog. Men kan slå vad om att det var på nått disco då man körde "ryska posten" eller "sanning&konsekvens."

Mina drömmar..  Min dröm har alltid varit att bli frisör, men eftersom jag varken har betygen eller pengarna till det så ser det inte så ljust ut, men förhoppningsvis en dag går det i uppfyllelse. Så min näst största dröm är att få ett gymnasiebetyg & ta studenten, men orken börjar svalna.

Så som det ser ut nu så har jag näst intill lagt mina drömmar åt sidan. Det enda jag satsar på till 100 % är Lucas att han ska få det liv han förtjänar. Så min absolut största dröm är att Lucas ska få en underbart liv.

Inte den bästa bilden eftersom den är tagen med mobilkameran men den duger.

Med pengar menar jag jobb, till att jag får mitt eget jobb och tjänar mina egna pengar.





Med denna bild menar jag att jag längtar tills jag får sova :) hehe