Med denna så antar jag att det menas kanske med kristendom eller något liknande.

Jag tror varken eller på någonting. Någonting har ju skapat människan och jorden och allt vad som kommer med, men jag tror inte på bibelns berättelse, för skulle verkligen Gud ha den kraften så skulle det finnas människor idag med sådana krafter, enligt mig. Jag har funderat på tex kristendom väldigt många gånger och som sagt så kommer man aldrig fram till någonting vettigt.

Så min tro faller på människor. Människor ljuger, gör misstag osv. Men någonstans har människan en styrka, en godhet och ett samvete. Något utav det kan ha tappats bort men någonstans i människan finns det. Vad än en vän har gjort mot mig så ger jag dom en till chans, gör dom bort den så ger jag dom en chans till. Jag har för lätt att förlåta människor och det är därför att jag tror på dom. Är dom elaka så finns det en anledning till att dom är det, dom är det inte bara för att dom tycker det är roligt utan det ligger någonting i det. Samma sak med mobbning, det ligger någonting i varför dom gör som dom gör. Jag mobbade då jag var mindre och jag hade en anledning till det, ingen bra anledning men jag mådde inte bra själv.


Såja, min tro hamnar på människan än hur patetisk, idiotisk, självisk & äcklig vi kan vara.