Mattias bestämde sig för att fara och jobba ändå, så jag tog chansen och städade hela vårat hem. Så nu tycker jag att det ser riktigt fint ut faktiskt, skulle inte sitta fel med lite finare tapeter och större badrum men det är som det är, jag trivs ändå. Det är faktiskt det enda jag har gjort idag, städar, gullat med Lucas, städar, matat Lucas, städat, bytt blöjja osv. Sen sedan klockan 21.00 har jag suttit framför tv:n och nu framför datorn, ska nog gå och lägga mig efter jag skrivit detta inlägg.

Sen förstår jag inte varför "unga mammor" skäms över att stå för att dom lever på socbidrag, eller att dom hela tiden måste försvara sig att dom inte lever på soc. Vad spelar det för roll? Du är endå dig själv än hur du försörjer dig och din familj. Jag kan inte säga att jag lever på soc, visst jag får ett bidrag från dom men jag lever icke på dom. Jag har föräldrapenning och barnbidrag m.m. Vad är det för fel att få hjälp av dom? Det är ju det dom är till för, att hjälpa till. Jag gjorde mitt val att behålla Lucas än fast jag visste hur min ekonomi såg ut = noll kronor, förutom studiebidraget jag fick då jag gick i skolan, men får inte det nu ju. Men vafan än sen om du får lite hjälp av soc? Inte så att du kommer behöva hjälp av dom i all evighet (förhoppningsvis). Men att jag behöll Lucas är inget jag ångrar för fem öre, tvärtom jag älskar det. Jag älskar mitt liv som mamma, mitt liv med Mattias. Det känns rätt, helt rätt.


Sen fick jag ett påhopp här om dagen att jag klagat på den personen att hon vill ut och festa efter att hon fött, hon säger att jag klagat på det och att jag sagt att hon ska ut på krogen typ direkt efter att hon fött?!?!?! Hallå, det är väl klart att ingen far ut på krogen direkt efter att man fött. Jag personligen for ut och festade första gången då Lucas var 1 månad & 1 vecka, och andra gången då har var 2 månader. Gör det mig till en dålig mamma då? Nej det tycker jag inte, jag måste ju ha lite roligt ändå än fast jag gjorde mitt val att behålla honom så betyder det inte att mitt liv som tonåring är över, jag kan fortfarande ha lika roligt. Kanske inte lika ofta som en "vanlig" tonåring kan och jag måste planera om jag ska göra det. Men nå fan kan jag ha roligt. Sen måste man inte supa skallen av sig för att ha roligt och unna sig själv. Det jag vill komma fram till är hur den personen kunde tro att jag sagt någonting sånt och klagat på att hon ska ut och festa efter att hon fött då jag själv gjorde det efter att jag fick Lucas och inte nå länge efter han var född heller. Så ge mig en bra anledning till varför jag skulle klaga på henne då? Då jag redan har gjort det själv, till&med två gånger "redan". Nämner inga namn, men läser du detta så behöver du inte ta illa upp eller så för jag vet vart "jag har dig". Jag behövde bara skriva av mig. Visst att du fick höra det av nån som står dig nära, men du hör väl hur dumt det låter? Hade varit en annan sak om jag inte hade varit ut och festat redan. Aja skitsamma du får tolka detta hur du vill, jag menar ingenting illa utav det jag har skrivit utan ville som sagt bara skriva av mig för att jag störde mig på det.


Nu när jag fått skriva av mig lite grann så ska jag ut och ta mig en ryk sedan in och borsta tänderna för att sedan få mig lite sömn. Hoppas ni alla sover lika gott som jag planerar att få göra, om Lucas tillåter det men det brukar han inte ha nå problem med.