jag känner att jag gör ingenting på skolan längre, sitter bara rakt upp och ner och längtar efter att lillpyret ska komma ut. Jag längtar efter att få ta det stora ansvaret och att skapa en familj med mattias. Att jag är ung visst, men det har ingen betydelse tycker jag, utan det beror alldeless på hur mogen man är och att man själv tror på att man klarar av det. Jag längtar som sagt efter det stora ansvaret som väntar mig vilket kan låta lite konstigt för vilken ungdom vill egentligen ta ansvar? men jag känner att mitt liv börjar när mitt och mattias bebis kommer till världen, det är då vi kommer ha någonting att leva och kämpa för, det är då vi kommer bli en familj och både han och jag längtar som in i nordens! Jag vet dessutom att det kommer vara jobbigt och kämpigt men det kommer vara så värt det. Nu är jag verkligen less på att vara gravid känner jag.. Så när ni tänker "åh det är enbart 10 veckor kvar" så tänker jag "usch fy och blä, jag känner mig klumpig, fet och orörlig" haha! får det att låta jätte hemskt kanske men det är inte så jag menar utan jag vill ha min bebis i min famn, jag vill ta mitt ansvar som jag har bestämt mig för att ge mig in på och dessutom så vill jag visa dom som tycker att unga mammor bara lever på soc och skit kan dra åt helvete för dom vet ingenting. men alltså jag kommer ihåg då man längtade efter att få magen, nu vill jag bara att den ska försvinna för jag har inga kläder att ha längre, ingenting passar. Ska jag ta på mig en tröja så nejnej då syns halva magen haha. Nu får ni inte ta det som om att jag klarar eller så utan det är inte så jag menar, jag menar att jag längtar efter min bebis, till att få se hur den ser ut, till att få se tex vems ögonfärg h*n kommer att få, mina eller mattias? Dock så gruvar jag mig som bara den till förlossningen!! men alla har som varit med om det har klarat sig igenom det och det kommer jag också göra det vet jag, för jag kommer ha mattias vid min sida när jag föder och jag kan inte känna mig mer säkrare då. JAG VILL HA MIN BEBIS NUUUU!!!


Blir det så att jag kommer få föräldrapenning från och med den 25 maj så funderar jag på att hoppa av skolan, jag orkar inge mer. Haha oj vad jag klagar på skolan känner mig, men den ger mig inget intresse utan det ända jag kan tänka på är bebisen och att jag vill vara med mattias 24/7! skulle inte sitta så felt va?!


aja avslutar detta inlägg genom att skriva att jag älskar mattias :)
föresten så bjöd han mig på max och plus glass, puss på det!

 
ge mig min brunfärg!!